Att hålla språk i bruk: Sociala, affektiva och pedagogiska dimensioner av språkbevarande
Målet med denna sabbatsperiod är att skriva en monografi som sammanställer och kontextualiserar den omfattande teoretiska och empiriska forskningen om språkbevarande som jag, tillsammans med mina samarbetspartners, har bidragit med under det senaste decenniet. Vårt forskningsprogram har styrts av frågan om vad som främjar eller hindrar talare från att fortsätta använda sina språk i ljuset av konkurrensen från mer inflytelserika eller dominerande språk. Denna fråga är av avgörande betydelse i vår globaliserade värld där familjer med minoritets- eller invandrarbakgrund ofta kämpar för att hålla sina språk i bruk och där många språk är hotade, vilket illustreras av det internationella årtiondet för ursprungsspråk (2022-2032) deklarerat av Förenta Nationerna. Den samlade volymen kommer att ge en state-of-the-art översikt som integrerar lingvistiska med sociala, affektiva och pedagogiska dimensioner av språkbevarande samt utforskar det från både samhälleliga och individuella synvinklar. För att åstadkomma detta kommer jag att använda mig av oss redan genomförda studier från Sverige och runt om i världen, inklusive rigoröst utförda transnationella studier som möjliggör jämförande analyser mellan länder utifrån ett fågelperspektiv. Sådana jämförelser är fortfarande sällsynta inom forskningsfältet på grund av sina metodologiska utmaningar, men de ger oss möjlighet att bättre förstå hur samhälleliga förhållanden kan påverka språkbevarandet och vägleda framtida forskning.